Så här blev den till slut, den “vilda & rufsiga” självsådda vallmon i örtagården:
Färgen förändrades allteftersom.
Snygg blev den även om den inte matchar oreganoblommorna längre. 
Ett glatt utropstecken bland kryddorna i örtagården!
Den här vill jag absolut ha fler av, så frökapseln ska sparas till nästa år.
Hoppas de där fransiga anlagen finns kvar!
En kompis till den rufsiga vallmon har dykt upp i högen av gräs-tovor & -klipp som ska bli nästa års rabatt. Den är lite mer sofistikerad och välkammad. Kommer nog från grannen har jag sett. Tack & bock!!
3 kommentarer:
Hej Eva-Linnea. Så mysigt med örtagård, lyxigt att hämta det man behöver för stunden.
Vilken vacker vallmo. Jag tycker den blomman är underskattad. Så många som anser den som "bara" ogräs....fast den är så snygg
& levande.
Ha det gott.
Kram madelene
Vackra blommor! Är lite dålig på det där med blommor, satte några frön till borstnejlikor för en eeeeeeeeeeeeevighet sedan men det har inte kommit tillstymmelse till blomma, bara en massa grönt (som man ju tyvärr inte kan äta). Ha det fint! Kram/Annelie
Så vackra färgklickar det blev i kryddlandet! Vallmo i alla färger och former är en stor favorit : )
/Cika
Skicka en kommentar